Lika nogsamt poängterar Per Wimmer att han inte är någon motståndare till grön energi. Inte till lägre utsläpp av koldioxid heller för den delen. 

Tvärtom. 
”Intresset för energisektorn började egentligen redan året innan då jag började göra egen analys av området och lära mig mer. Med den demografiska utvecklingen i världen var det ingen tvekan om att energi
och naturresurser var självklara tillväxtområden. Strukturell tillväxt, prisuppgångoch behov av kapital. Som investmentbank är det precis vad man letar efter.”

I gruvsektorn har Wimmer Financial arbetat mycket på kärnkraftsområdet 
med uranutvinning medan det inom förnyelsebart i dag mest handlar om sol och vind.

”Just nu jobbar vi med att finansiera solcellsparker i USA och tittar på vindkraftsprojekt i Tyskland, Storbritannien och Skandinavien”, berättar Per Wimmer.  För två år sedan skrev han boken ”Wall Street” som gavs ut i Danmark. Med utgångspunkt i den egna erfarenheten från 
den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs under dotcomerans glada dagar och under uppbyggnaden av kreditbubblan beskriver han hur hjulen i finansvärldens kärna snurrade allt snabbare. I det sista kapitlet ger han sin syn på grön energi. 

”Den gröna bubblan – hur goda intentioner blev till svindlande spekulation” är titeln på hans nya bok. I den boken varnar han för en annalkande 
bubbla lik IT-bubblan, fast inom den gröna energisektorn. 

Statliga subventioner till förnyelsebar energi, inte minst i sviterna av finanskrisen där 16 procent av de statliga stimulanspaketen eller 430 miljarder dollar gick till gröna stimulansåtgärder, är bränslet som driver oss mot en urspårning menar Per Wimmer.

På börsen nådde cleantech-sektorn den lägsta nivån på nio år i slutet av juli förra året, eller nästan 80 procent lägre än toppnoteringarna i slutet på november 2007. Nya smällar har kommit i samband med bolag som inte hållit måttet, där den kanske mest uppmärksammade är konkursen i solbolaget Solyndra i slutet av 2011.

Trots en stark återhämtning det senaste året är det långt kvar till toppen. De totala investeringarna i sektorn har växt successivt för att sedan tappa fart efter 2011 då de toppade på 300 miljarder dollar.

Har den gröna bubblan inte redan spruckit?

”När jag började fundera på det här var grön energi fortfarande högt upp på agendan, särskilt på den politiska, och jag trodde att bubbelrisken låg fem sex år fram i tiden. Men när vi höll på att skriva boken kom bubblan plötsligt i kapp oss och började brista”, berättar Per Wimmer.

Men han ser faran som långt ifrån över.
”Det finns fortfarande mängder med artificiellt uppbyggda uppstarter och projekt som behöver livsuppehållande stöd. När det tas bort, för jag är inte så säker på att det finns en politisk vilja att upprätthålla stöden på sikt, så kommer allt att kollapsa. Många av de stora projekten finansieras också genom hög skuldsättning, mellan 70 och 80 procent, vilket gör risknivån än högre.”

Enligt Per Wimmer är inte minst finansindustrin fullt sysselsatt med att bygga upp den gröna bubblan med samma typ av produkter som användes för att pumpa in luft i kreditbubblan, exempelvis kreditswappar (cds:er) som konstrueras för att överföra kreditrisker.

“De stora försäkringsbolagen håller också på att bli alltmer gröna. Ända från toppen. De allokerar mer pengar men framför allt mer risk till sektorn och det ifrågasätts sällan om det är hållbart. Vi måste vara försiktiga så att vi inte springer med huvudet in i väggen och finansierar bolag som inte är hållbara.”

Men subventionerna till sektorn är ju på väg ned nu. Minskar inte det risken?

“Jo det är korrekt, men fortfarande finns det massiva subventioner där ute. I Storbritannien kostar det exempelvis 1,25 miljoner pund att bygga 1 megawatt vindkraft. Samtidigt får du 2,5 gånger, eller 3 miljoner pund per megawatt i subventioner.”

Han håller med om att även fossil energi subventioneras men pekar på att i ekvationen mellan vad som stoppas in i form av pengar och vad som kommer ut i form av energi så ger den fossila energisektorn ett mycket högre utbyte.

Samtidigt som Per Wimmer är oroad över en annalkande grön bubbla ser han ingen risk för en fossilbubbla som allt oftare lyfts fram i debatten av en lång rad aktörer, alltifrån de tyngsta investmentbankerna till den tidigare amerikanske vicepresidenten Al Gore som pekar på att det i dag finns värden på 7 000 miljarder dollar av fossila reserver i balansräkningarna hos de multinationella energibolagen som till stora delar inte kommer att kunna realiseras om vi ska ha en chans att överleva här på jorden.

“Det finns inget i dag som hindrar bolagen att ta upp dessa resurser ur marken om de redan har ett tillstånd som kanske gäller fem till tio år framöver. Så jag ser inte att det skulle få någon negativ inverkan på dessa bolags värderingar”, resonerar Per Wimmer.

Att detta helt skulle utesluta möjligheterna att nå tvågradersmålet som världens klimatforskare menar är nödvändigt för att undvika en klimatkatastrof tycks han inte reflektera över. Dagens meningsskiljaktigheter till trots kunde Al Gore och Per Wimmer blivit kolleger i Vita huset under Clinton-eran. Ett långt steg från den lilla danska byn Slagelse där han växte upp med sina föräldrar och sin fem år yngre syster. Men han tog det i etapper.

Redan som sjuttonåring flyttade han till Frankrike där han tog en baccalaureate på rekordtid. Efter två master i juridik, en i London och en i Köpenham, tröttnade han på juridik och bytte till politik. Belgiska Brygge och Collage of Europe blev hans hemvist under några år då han ägnade sig att åt att studera europeisk politik för att därefter jobba i Bryssel.

Med en redan välfylld akademisk kappsäck tog Per Wimmer steget över Atlanten till Massachussets och Harvard där han nu kunde förverkliga en av alla sina drömmar, nämligen att ta en examen från någon av de amerikanska Ivy Leage-universiteten. Redan före sin fjärde master, denna gång i finansiering och internationella relationer, stod han med två karriärval i handen. Politik versus finans.

Vita huset versus Goldman Sachs. Eller helt krasst – politisk karriär versus pengar.

“Det var unikt att bli tillfrågad om en tjänst i Vita huset med tanke på att jag inte är amerikansk medborgare. Samtidigt var Goldman Sachs en av de ledande investmentbankerna omgärdat av stor mystik och spekulationer om att de skulle bli publika. Jag valde den lönsamma vägen och har inte ångrat mig en sekund.”

I dag är Per Wimmer, med sin breda palett av kunskapsområden en regelbunden gäst i BBC:s nyhetspanel. Han vet också att hålla sig väl med medierna och förekommer ofta i såväl brittisk som dansk press, kanske framför allt med tvisten “den äventyrlige finansmannen”.

Att Wimmer Financial startades på dagen femtio år efter att den ryska satelliten Sputnik 1 sköts ut i rymden är ingen slump. Han är en rymdnörd sedan barnsben. I tretton år har Per Wimmer ruvat på biljetten som ska göra honom till den förste dansken i rymden tillsammans med Richard Branson på Virgin Galactic.

Men som den finansman han är har han garderat sig med två biljetter till. Hos andra aktörer. “Man vet ju aldrig vem som blir först ut”, säger han och skrattar. “Men allt pekar nu på att det blir av under de kommande arton månaderna.” På sajten Wimmer Space vars syfte är att underlätta för Per Wimmer att leva sina drömmar men även att inspirera barn runtom i världen att göra det detsamma, står allt att läsa om hans äventyr.

Det ultimata målet är att placera en dansk flagga på månen. Men extremäventyraren Per Wimmer har knappast legat på latsiden under tiden. Han ägnar en femtedel av sin tid till nya äventyr och har redan hamnat i rekordboken.

“År 2008 genomförde jag världens första tandemhopp över Mount Everest. Jag har besökt över sextio länder, åkt skidor på den högsta skidorten i världen, dykt med hajar i Fiji och levt med indianer i Amazonas.”

Ubåtsfärden mot havets botten för att utforska resterna av Titanic har han dock en “rain-check” på då ryssarna drog tillbaka kontraktet två veckor innan.

Varför gör du allt det här?

“För att livet är till för att levas. Både i mitt yrke och på min fritid gillar jag att leva mina drömmar.”

I syfte att inte bara inspirera världens barn till att göra detsamma utan också möjliggöra det finansiellt involverar han alltid någon frivilligorganisation i sina äventyr. Unicef och Global Angels som i sin tur stödde barnhem i Nepal eller en tävling för att intressera danska skolbarn för rymden där den vinnande klassen fick en resa till London.

Men på Wimmer Financial i Mayfair bedrivs ingen filantropi. Med sin strikt affärsinriktade syn på gröna energi finns det bara en väg att gå. “Riktigt hållbar grön energi är också kommersiellt hållbar, det är det som är nyckeln”, menar han